Planprocessen

Arbetet med översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser ska göras enligt bestämmelser i plan-och bygglagen för att säkerställa en demokratisk process där berörda ges möjlighet att påverka.

Vad är en detaljplan?

En detaljplan redovisas som ett avgränsat område på en plankarta och där finns även de bestämmelser som är juridiskt bindande. Det ska stå vad som får byggas och var det får ligga inom planområdet. Till detaljplanekartan hör en plan-och genomförandebeskrivning. Denna förklarar syftet och innehållet i planen samt vem som ansvarar för vad under genomförandet.

Planen har inom planområdet rättsverkningar för både kommun och enskilda. Kommunen är oftast huvudman för allmän plats, och är då skyldiga att till exempel i orsningställa gator, torg och parker i takt med att planen genomförs. Planen ger också de som söker bygglov,  byggrätt, rätten att få bygglov så länge ansökan följer planbestämmelserna.

För detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Byggrätten kan värderas i pengar men efter genomförandetidens utgång kan den upphävas utan att ersättning utgår. Planen med sina bestämmelser fortsätter att gälla även efter genomförandetidens utgång intill dess planen upphävs, ändras eller ersätts med en ny detaljplan.

När behövs en detaljplan?

Anledningen till att en detaljplan upprättas, ändras eller upphävas kan vara flera. Dels kan kommunen välja att upprätta planer där det behövs för att på olika sätt möjliggöra utveckling av bebyggelsen i samhället och dels kan privata exploatörer välja att inom ett område få möjlighet att förverkliga sina idéer.

Plankravet aktualiseras där bebyggelsetrycket är stort. I bland kan det även aktualiseras inför etablering av enstaka anläggningar eller byggnadsverk, det rör sig då om anläggningar med betydande omgivningspåverkan eller bebyggelse på platser med hög efterfrågan på marken. Ett annat tillfälle när plankravet aktualiseras kan vara när befintlig bebyggelse behöver bevaras, tillexempel med hänsyn till kulturvärden.

Hur tas en detaljplan fram?

Planering från idé till antagande av detaljplanen är öppen och demokratisk. Hur samrådet går till regleras i plan- och bygglagen.

För att få påbörja en planläggning behöver exploatören, eller kommunen själva, ansöka om planbesked. Man ansöker via e-tjänst eller blankett.

I Torsby är det Kommunstyrelsens arbetsutskott som tar beslut om planbesked. Vid posetivt besked kan planarbetet påbörjas. Erfoderliga utredningar och underlag tas fram och en bedömningen görs om om planen kan antas meföra betydande miljöpåverkan. Om så ska en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Även val av förfarande behöver göras.

Det finns enligt plan- och bygglagen tre olika sätt att förfara vid planläggning.

• Det vanliga ska vara s.k. ”standardförfarande”.
• Detta kan förenklas om alla i samråd är överens om att godkänna planen, s.k. "begränsat förfarande”. I
• Men om planförslaget av stor vikt, eller har stor principiell betydelse kan det innebära att man tillämpar ”utökat förfarande”.

Plan- och bygglagen (PBL) förutsätter att planeringen görs i flera steg med relativt detaljerade bestämmelser om hur arbetet ska gå till. Bestämmelserna syftar bl.a. till att alla berörda garanterat ska ges inflytande vid planutformning och genomförande. Läs mer om plaprocessen och hur du kan vara med och påverka.

Vill du veta mer?

Kontakta kommunen via kontaktuppgifter längst upp på sidan.