Logotyp - torsby.se
Logotyp - Torsby kommuns vapensköld
  • Miljö och hälsoskydd

Hemkompostering

Kompostering av matavfall är ett effektivt sätt att återvinna näringsämnena i avfallet och samtidigt minska kostnaderna för transport omhändertagande.
Varje år alstrar torsbybon, efter återvinning,  i genomsnitt ca 270- 280 kg. detta avfall tranporteras till förbränning i värmeverk. Ungefär hälften av denna mängd utgörs av komposterbart organiskt avfall, dvs material som innehåller kol. Genom kompostering kan den näring som finns bunden i avfallet tillvaratas samtidigt som hantering och transporter kan minskas.

Vad är kompostering?

När djur och växter dör finns en hel del näring kvar i vävnaderna. För att denna skall kunna utnyttjas av andra organismer måste en nedbrytning i mindre beståndsdelar ske. Detta ordnas av bakterier, svampar och en mängd andra mikroorganismer. Det är denna process som gör att växter och döda djur med tiden försvinner och vävs in i jorden.Användning av kompost Komposten är färdig när nedbrytningen har slutat. Kompostens temperatur är då lika med omgivningens. Materialet är både till doft och utseende jordliknande. Eventuellt ej nedbrutna delar sållas bort och återförs till behållaren.

Vad går att kompostera?

  Alla slags matrester går att kompostera. Vid kompostering av kött- och fiskrester är det särskilt viktigt att täcka med strömaterial. Dels för att ge nödvändigt koltillskott, dels för att hålla borta flugor. Tänk på att äggskal och skal från citrusfrukter har lång nedbrytningstid - finfördela.Vad skall inte komposteras? Det vi uppfattar som giftigt och skadligt hör naturligtvis inte hemma i komposten, t.ex. lösnings- och bekämpningsmedel. Biologiskt nedbrytbara blöjor tillverkas inte. Följaktligen slängs blöjor även fortsättningsvis i sopsäcken. Dammsugarpåsar, läder, konstfibrer och kläder skall inte läggas i komposten. Detsamma gäller plast, metall, gummi, blekt färgat eller vaxat papper och cigarettfimpar. Även sjuka växtdelar skall undvikas. Kalk skall absolut inte tillföras komposten. Kalk gör komposten alkalisk vilket gör att mikroorganismerna vantrivs och kväveförluster uppstår i form av illaluktande ammoniak.

Att bygga en egen kompostbehållare

Materialåtgång
  • Hörnstolpar av 50 x 50 mm ohyvlat, 8 st 800 mm.
  • Sidor, lock och vägg mellan ströfack och kompostfack av råspont 22 x 95, 11 st 1500 mm. 5 st 1530 mm. 27 st 826 mm. 26 st 500 mm. 10 st 515 mm.
  • Botten och glesvägg mellan facken av 19 x 100 mm ohyvlat, 8 st 1500 mm. 5 st 826 mm.
  • Luckstöd och reglar till luckor och fronter av 25 x 50 ohyvlat, 4 st 700 mm. 6 st 450 mm. 3 st 350 mm. 6 st 230 mm.
  • Spik 60 mm.
  • Vinkelbeslag 50 x 50 x 35 mm, 8 st
  • 6 gångjärn. Läderbitar eller gummiduk kan användas som alternativ till köpta gångjärn.

Behövs tillstånd för att kompostera?

Kompostering av organiskt, nedbrytbart köksavfall får enligt kommunens renhållningsordning ske i behållare som kan godkännas av miljö- och byggnämnden. Det är fritt fram för både fabrikstillverkade och hembyggda behållare. Dessa måste vara skadedjurssäkra, d.v.s. inte ha större öppningar än 5-8 mm. Samråd med närmaste grannar Inom område med tätbebyggelse bör man samråda med närmaste grannar när man väljer plats för behållaren. Inom fastigheter med flerbostadshus tillåts kompostering efter särskild prövning av miljö- och byggnämnden.

Mer information och frågor

Ladda ner folder med information om kompostanmälan från sidan Blanketter och informationsmaterial.

Teckningar: Han Veltman, Kompostboken LTs förlag

Att läsa mer: Kompostboken, Alm m. fl. LTs förlag

Lottas nya kompostråd, Bra miljö

Ansvarig för sidans information är Per-Arne Persson
Sidan uppdaterades den 9 mars 2012 av Per-Arne Persson