- Bygga och Bo
Begreppet samhällsplanering
Planläggning av mark för bebyggelse har i Sverige pågått sedan medeltiden men lagstiftningen i Sverige går tillbaka till 1734. År 1874 stadgades att alla städer skulle ha en stadsplan. Behovet av lagstiftning inom samhällsplanering, har allt eftersom befolkningen ökat och den tekniska utvecklingen snurrar på, ökat i motsvarande takt.
Vad innebär samhällsplanering?
Samhällsplanering handlar om hur kommunens mark- och vattenområden ska användas för bebyggelse, infrastruktur och verksamheter. Samhällsplanering, eller fysisk planering som det också kallas, görs på olika nivåer. Översiktligt för hela kommunen likaväl som planering för enstaka kvarter eller en enda fastighet.
Begrepp som stadsplan, byggnadsplan och avstyckningsplan infördes men "försvann" igen när den nya plan- och bygglagen (PBL) kom 1987. Från och med då gällde i samhällsplaneringen begreppen översiktsplan, fördjupad översiktsplan, områdesbestämmelser, detaljplan eller samlad bebyggelse.
En ny PBL började gälla den 2 maj 2011. Den innebär i första hand stora förändringar i bygglovshanteringen. Inom samhällsplaneringen, detaljplanering förändrade den nya PBL i mindre omfattning. Begreppet "utställning" ersattes av "granskning" och begreppet "samlad bebyggelse" ändrades till "sammanhållen bebyggelse" men inte bara till namnet utan också hur det definieras.
Nedan kan du läsa en kort introduktion av de olika begreppen.
Översiktsplan
En kommuntäckande Översiktsplan (ÖP) är den långsiktiga visionen för kommunens utveckling och ska täcka hela kommunens yta. Den ger också vägledning och rekommendationer inför beslut om till exempel ny bebyggelse och infrastruktur. Översiktsplanen som gäller nu kallas "ÖP 2010" och gäller från mars 2011.
Fördjupad översiktsplan
Ibland blir det i områden, särskilt i tätorterna, alltför plottrigt att på en kommuntäckande karta få plats med allt. Inom sådana områden kan man upprätta en Fördjupad översiktsplan (FÖP), t.ex. för någon av kommunens tätorter. Utvecklingen av tätorterna sker också snabbare och mer genomgripande än utvecklingen på landsbygden vilket också motiverar att FÖP tas fram.
Tematisk översiktsplan
På senare år har man i planeringen börjat använda begreppet Tematisk översiktsplan. Den är precis som ÖP kommuntäckande men behandlar bara ett enda tema. Temat kan vara planering för vindkraft, vandringsleder, områden för LIS - landsbygdsutveckling i strandnära läge m.m.
Detaljplan
För områden där många intressen skall tillgodoses och avvägas mot varandra, kommunala och regionala intressen, enskilda byggares mot allmänna intressen, krav på gator, gång- och cykelvägar, vatten och avloppsförsörjning etc. förutsätts att en mer detaljerad planering görs.
Genom detaljplan regleras på en plankarta detaljerade bestämmelser om hur marken får användas. Exempel är hur mycket på tomten man får bygga och var byggnader får placeras.
Områdesbestämmelser
En enklare form av planering görs mer för att bevara än att utveckla ett område alternativt begränsa byggrätten för fritidshusområden. Torsby kommun har infört Områdesbestämmelser i syfte att bevara kulturmiljön runt några av våra kyrkor.
Sammanhållen bebyggelse
Detta begrepp används för, av nämnden utpekade, områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser men där man ändå behöver reglera byggnationer med hänsyn till exempelvis grannar och trafikmiljö. De utpekade områdena finns markerade på karta.
Vill du veta mer?
Fysisk planering med ÖP, FÖP, Tematiska ÖP, detaljplaner och områdesbestämmelser skall genomföras enligt bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL). Genom planeringsprocessen ska olika samhällsintressen vägas mot varandra likaväl som enskildas rättigheter ska kunna beaktas i en arbetsprocess som är öppen och demokratisk.
Se under respektive rubrik: Detaljplan, Områdesbestämmelser och Översiktsplan eller kontakta stadsarkitekt Torbjörn Almroth
eller planarkitekt Jon Wiggh.
- Du är här:
- Startsidan
- » Invånare
- » Bygga & bo
- » Samhällsplanering